Livspusslet

 
Vissa dagar får jag bara inte ihop det. Barnen vägrar vakna på morgonen och när man väl fått upp dem vill du inte klä på sig, inte gå på toaletten, inte stäga av Tv:n, inte ta på sig skor, inte gå till bilen , inte åka till förskolan och inte kliva ur bilen väl famme på förskolan. 
 
Det blir vädjande, för sök om mutor och ett bedjande. Allt för de ska vara lite medgörliga. Men icke. Så man får ta ett barn unde varje arm och liksom bara gå. Man får köra i illfart upp till jobbet, försöka hejda eller dämpa en panikångestattack på parkeringen innan man  går upp till kontoret - tio minuter sen. 
 
Väl på kontoret går det från 0-100 på en gång och jag får överväga att ta ångestdämpande med risken att bli groggy och inte kunna göra bil hem. Vilket försvårar dagen ännu mer så jag börjar sakta men säkert "stänga av sig själv" för att fixa dagen. Även att jag vet att jag absolut inte ska göra detta. Att det är bland de sämsta beslutet jag kan ta i en sådan situation.
 
När jobbdagen väl är slut, den tar slut alldeles för fort i bland. (Lyxen att ha riktigt roligt på jobbet) så ska man få ihop livet med träning, matlagnng, städning och man vill ju ändå träffa och umgås med sina barn. 
 
 
Jag försöker alltid prioritera träningen först och högst upp när det kommer till min "egen tid" men i blad är det fasen inte lätt. Det är så mycket jag vill göra men så få timmar på ett dygn!
 
Gjorde en liten uppfräshning av min franssalong och är supernöjd. Lite småfix kvar sen kommer den vara helt beyond.
 
 
Mrs. Beyond | |
Upp