Tummen upp!

Mjölkstockning får tummen ner. Men jag måste ge tummen upp till min fina man. Han har verkligen stepat upp de här dagarna som jag varit sjuk och tagit hand om både Leon och mig från morgon till kväll. Han har pysslat om mig, sätt till att vi alla är mätta och att Leon hela tiden har rena blöjor. (jag har inte bytt blöja sen i onsdags eftermiddag) Han har lekt, vyssat, sjungit och varit på bvc med Leon för vacciantion och läkarbesök. Han har tvättat, diskat, städat och handlat mat. Han är verkligen en klippa och så himla fin man och pappa.
 
Men det har verkligen varit nyttigt för honom att se hur mitt nya liv ser ut. Nu har han förståelse för att det är svårt att hinna med att äta i bland och att man oftast fåt äta på stående fot och på tre minuter. Att de dagar Leon sover tre-fyra timmar mitt på dagen så hinner man med en hel del, men de dagar då han inte sover mer än 20 minuter i sträck en så där fyra gånger på hela dagen innan det är kväll, ja då hinner man inte med något alls och man är helt slut!
 
Jag tror denna lilla övningen kommer att göra oss till bättre föräldrar och bättre partners också. För nu har vi mer förståelse för varandra och Mattias har verkligen fått känna på hur det är att ha bebisen hela dagar själv. Sen är det klart att jag matar Leon och passar på att gosa lite med honom. Men man vill ju inte att han ska få feber och bli sjuk. Även om jag inte vet om de smittar om febern är pga mjölkstockningen... Better safe than sorry.
 
Men i allafall. Alla mina tummar upp till världens finste och bästa man och pappa!
 

Arizona, Småbarnslivet | | Kommentera |

Leons första natt utan sin pappa!


I går åkte Mattias i väg till Göteborg med sitt jobb och kom hem i dag. Detta tyckte jag och Leon var lite tråkigt så vi flyttade hem till mina föräldrar i Vättersnäs och blev riktigt bortskämda där. Mycket roligare att ha sällskap (och avlastning) än att vara hemma i det stora huset helt själva. Jag åkte dit med full-lastade bil, kändes som jag hade packning för flera veckor, men det var bara Leons saker han kunde tänkas behöva ett dygn hem i från.
 
Det gick bra för oss alla. Kvällen var lite små kämpig men jag hade två styckna som snabbt var där och ville avlasta lite när han inte riktigt kom till ro. Men natten var bra, både jag och Leon sov så gott så, det blev bara en mitt i natten matning och sedan en på morgonen vid 7 tiden. Vi sov dock vidare till halv tio. - Skönt!
 
Jag tror Mattias tyckte det var gansak skönt också, att få sova på hotell och framför allt få sova en hel natt utan att bli störd. Även om han har det ganskabra och inte brukar vakna vid natt-matningen. Men han hade så klart saknat sin lilla bebis och nu i kväll var det Mattias som för första gången fick ge honom mat. (Ur Dr. Brown specialflaska för nyfödda. Den ger ett tryck som gör att de måste kämpa för att få ut något ur den och på såvis måste använda samma sugtecknik som vid amning. Detta är perfekt för jag vill ju inte att han "glömmer bort" eller hittar ett lättare sätt att få mat så han inte vill amma alls sen)
 
 
Arizona, Småbarnslivet | | Kommentera |

I know the goal is to keep me from falling!

 
Arizona, Mrs. Beyond | | Kommentera |
Upp